Organisations-
utveckling
Vad det är
På Both&More handlar organisationsutveckling om att hjälpa företag att lyckas i komplexa miljöer genom att bygga starka, anpassningsbara och högpresterande organisationer. Vi använder en mängd verktyg och ramverk för att stödja denna utveckling.
Många organisationer kämpar med att balansera hög prestation med en positiv arbetskultur. Genom att använda BAPO skapar vi samstämmighet mellan affärsmål (Business), arkitektur (Architecture), processer (Processes) och strukturer (Organisation) för att uppnå denna balans. Med en kombination av systemtänkande, organisationsdesign och agila metoder hjälper vi företag att vara både stabila och innovativa – effektiva, skalbara och alltid kopplade till sitt kärnuppdrag.
En central del av vårt arbetssätt är att hjälpa organisationer att navigera komplexitet. Genom Cynefin-ramverket vägleder vi team i att förstå och hantera olika typer av utmaningar – från tydliga till oförutsägbara. Vi tillämpar Both&More-tänkande för att bevara det som fungerar samtidigt som vi förbättrar det som behöver förändras. Genom att kartlägga värdeflöden ser vi till att arbetsflöden fungerar smidigt, vilket frigör tid för team och ledare att fokusera på att leverera verkligt värde och bygga en kultur av tillit, anpassningsförmåga och ansvarstagande.
Resultatet? En motståndskraftig och framtidssäkrad organisation som kan anpassa sig till förändring, fatta smartare beslut och kontinuerligt förbättras – vilket säkerställer långsiktig framgång och en arbetsmiljö där människor trivs och växer.
Exempel på Leveranser
-
Diagnostisera strukturella, kulturella och operativa utmaningar och ge tydliga rekommendationer.
-
Skapa enighet inom ledningsteamet kring en gemensam vision, strategi och exekveringsmodell.
-
Omstrukturera hur arbetet utförs genom att klargöra ansvarsområden, optimera teamstrukturer och effektivisera beslutsfattande. Resultatet är en snabbare, mer anpassningsbar organisation med mindre friktion och tydligare ansvarsfördelning.
-
Effektivisera tjänster och interna strukturer för ökad effektivitet och minskad komplexitet.
Några metoder vi använder
-
BAPO (Business, Architecture, Process, och Organization) är ett beslutsramverk som betonar sambandet mellan organisationens nyckeldimensioner. Det hjälper organisationer att balansera strategiska mål, tekniska system, operativa arbetsflöden och de människor som är involverade, vilket säkerställer hållbara och effektiva lösningar.
• Affär (Business): Fokuserar på värdeskapande, kundbehov och strategiska mål som driver organisationens framgång.
• Arkitektur (Architecture): Omfattar de tekniska och strukturella grunderna som behövs för att stödja affärsmålen, inklusive system, verktyg och infrastruktur.
• Process (Process): Avser de arbetsflöden, metoder och arbetssätt som möjliggör ett effektivt och värdeskapande genomförande.
• Organisation (Organization): Inkluderar människor, team, kultur och ledarskap som möjliggör och upprätthåller verksamheten.
BAPO-ramverket lyfter fram behovet av att samordna dessa fyra dimensioner så att beslut inom ett område stödjer och förstärker de andra. Till exempel bör en ny affärsstrategi backas upp av rätt arkitektoniska investeringar, strömlinjeformade processer och en organisationsstruktur som kan genomföra planen effektivt.
Genom att använda BAPO kan organisationer skapa ett helhetsperspektiv på förändring och innovation, bryta ner silos och främja en gemensam förståelse på alla nivåer i verksamheten. Denna samordning bidrar till agilitet, skalbarhet och långsiktig framgång.
-
Identifiering och kartläggning av värdeflöden är en strategisk metod som hjälper organisationer att visualisera och optimera hur värde levereras till kunder. Även om både identifiering och kartläggning ingår i processen, har de olika syften och kan ge unika fördelar beroende på organisationens mål och mognadsnivå.
Identifiering av värdeflöden
Detta första steg fokuserar på att definiera och identifiera de kritiska värdeflödena inom en organisation. Ett värdeflöde är den serie av aktiviteter – både värdeskapande och icke-värdeskapande – som tar en produkt eller tjänst från idé till leverans till kund.
De viktigaste fördelarna med att identifiera värdeflöden:
• Tydligare fokus i organisationen – Identifiering av värdeflöden säkerställer samstämmighet med kundbehov och strategiska mål.
• Skapande av en gemensam förståelse – Gör det synligt hur olika team och avdelningar bidrar till att leverera värde.
• Identifiering av flaskhalsar och brister – Även utan detaljerad kartläggning kan identifieringen av värdeflöden avslöja felprioriteringar, silos eller ineffektiviteter.
• Prioritering av förändringar – Organisationer kan avgöra vilka värdeflöden som bör förbättras först och fokusera på de områden där förändringar ger störst effekt.
Identifiering av värdeflöden är särskilt värdefullt för organisationer i ett tidigt skede av processförbättring. Det ger en övergripande bild och skapar en grund för djupare analys. Många organisationer väljer att börja med identifiering för att öka medvetenheten, skapa samstämmighet och få engagemang från intressenter innan de går vidare med en mer detaljerad kartläggning.
-
Kartläggning av värdeflöden (Value Stream Mapping, VSM) är ett visuellt verktyg som används för att analysera och optimera hur värde flödar genom en process. Genom att kartlägga varje steg från start till slut kan organisationer identifiera ineffektivitet, minska slöseri och förbättra det övergripande arbetsflödet. Ursprungligen utvecklat inom Lean Manufacturing, används VSM idag brett inom programvaruutveckling, tjänstesektorn och affärsverksamheter för att öka effektivitet, kvalitet och anpassningsförmåga.
Hur kartläggning av värdeflöden fungerar
VSM ger en strukturerad metod för att förstå hur arbete rör sig genom ett system genom att:
• Kartlägga nuläget – Visualisera varje steg i en process, inklusive arbetsflöden, överlämningar och väntetider.
• Identifiera slöseri och flaskhalsar – Upptäcka förseningar, ineffektiviteter och aktiviteter som inte tillför värde.
• Definiera framtida tillstånd – Utforma en mer effektiv och strömlinjeformad version av processen.
• Prioritera förbättringar – Implementera riktade förändringar för att öka hastighet, kvalitet och resursutnyttjande.
Varför det är viktigt
VSM hjälper organisationer att se helhetsbilden och fatta datadrivna beslut om var förbättringar bör ske. Det gör det möjligt för team att eliminera onödiga steg, minska förseningar och anpassa arbetet efter kundens behov. Genom att skapa en tydlig, gemensam förståelse för hur värde flödar främjar VSM samarbete mellan team och avdelningar, vilket säkerställer att insatser riktas mot det som verkligen betyder något.
Användningsområden
VSM används flitigt inom programvaruutveckling, operativa verksamheter och tjänsteleverans för att optimera arbetsflöden och förbättra resultat.
• Inom produktutveckling hjälper det team att minska ledtider, minimera överlämningar och förbättra leveransförutsägbarhet.
• I tjänstemiljöer säkerställer det att kundbehov tillgodoses mer effektivt och smidigt.
• Organisationer använder VSM för att kontinuerligt förfina sina processer, vilket gör dem mer anpassningsbara, kundfokuserade och operativt effektiva.
-
Team Topologies, utvecklat av Matthew Skelton och Manuel Pais, är ett ramverk för att designa och utveckla teamstrukturer i moderna organisationer. Det betonar vikten av att skapa teamkonstellationer som är i linje med affärsmålen, främjar samarbete och minimerar kognitiv belastning, vilket gör det möjligt för team att leverera värde på ett effektivt och hållbart sätt.
Fyra grundläggande teamtyper
Ramverket identifierar fyra fundamentala teamtyper, var och en med en specifik roll:
• Flödesinriktade team (Stream-aligned teams): Fokuserade på att leverera end-to-end-värde för en specifik produkt, tjänst eller kundresa.
• Möjliggörande team (Enabling teams): Stödjer flödesinriktade team genom att tillhandahålla expertis, utbildning eller vägledning inom specialiserade områden.
• Komplexa delsystemteam (Complicated subsystem teams): Hanterar områden som kräver djup, specialiserad kunskap, exempelvis avancerade algoritmer eller komplexa tekniska system.
• Plattformsteam (Platform teams): Bygger och underhåller plattformar som förenklar arbetet för andra team och ökar deras effektivitet.
Tre samarbetsmodeller
Team Topologies definierar även tre interaktionslägen för att styra hur team samarbetar:
• Samarbete (Collaboration): Team arbetar tätt ihop för att utveckla lösningar gemensamt.
• Facilitering (Facilitation): Ett team hjälper ett annat att utveckla sin kompetens eller förbättra sina arbetsprocesser.
• Tjänst (Service): Ett team erbjuder en tydligt definierad tjänst till andra team, vilket minskar beroenden och effektiviserar arbetsflöden.
Optimera teamstrukturer för snabb leverans och anpassningsförmåga
Genom att tillämpa Team Topologies kan organisationer optimera sina teamstrukturer för att stödja snabba arbetsflöden, öka autonomi och bibehålla samstämmighet. Ramverket hjälper till att hantera beroenden på ett genomtänkt sätt, minska överlämningar och anpassa teamgränser efter organisationens behov.
Resultatet? En agil, välkoordinerad och långsiktigt hållbar organisation, rustad för framgång i komplexa miljöer.
-
Utvecklat av Jurgen Appelo, är unFIX en mönsterbibliotek som hjälper organisationer att skapa anpassningsbara, flexibla och skalbara arbetssätt. Istället för att införa ett strikt ramverk erbjuder unFIX modulära byggblock – specifika komponenter som kan kombineras och anpassas till organisationens unika kontext.
Fem centrala mönstergrupper i unFIX
unFIX bygger på fem nyckelmönster som ger en strukturerad men anpassningsbar metod för organisationsdesign:
• Strukturella mönster – Definierar hur team organiseras och samverkar, inklusive Base, Crew och Leadership Cells, som hjälper till att balansera autonomi och samstämmighet.
• Teammönster – Styr hur individer samarbetar och säkerställer att roller och ansvar utvecklas i takt med verksamhetens behov.
• Beslutsmönster – Hjälper organisationer att bestämma hur beslut fattas, exempelvis genom Autonomy Gradient, som balanserar flexibilitet med styrning.
• Målstyrningsmönster – Ger metoder för att rikta team mot strategiska mål samtidigt som de behåller anpassningsförmåga.
• Process- och tillväxtmönster – Fokuserar på kontinuerlig förbättring, lärande och skalning av organisationen.
En visuell och experimentell metod
En av de stora fördelarna med unFIX är dess visuella och workshop-vänliga angreppssätt. Organisationer kan använda unFIX:s kortbaserade system för att experimentera med olika teamkonfigurationer och förfina sin design utifrån verkliga utmaningar.
Detta gör unFIX till ett evolutionärt alternativ till statiska modeller, vilket ger företag möjlighet att förbli motståndskraftiga, kundcentrerade och innovativa i en snabbt föränderlig värld.
-
Cynefin-ramverket, utvecklat av Dave Snowden, är en strategisk modell som hjälper organisationer att navigera komplexitet, osäkerhet och förändring. Det kategoriserar utmaningar i fem domäner – Konkret (Clear), Komplicerad (Complicated), Komplext (Complex), Kaotisk (Chaotic) och Kluven (Confused)– där varje domän kräver en anpassad strategi för beslutsfattande och problemlösning.
Ramverket inkluderar också liminala utrymmen, som representerar övergångstillstånd mellan dessa domäner, vilket ger organisationer möjlighet att hantera skiften med ökad medvetenhet och anpassningsförmåga.
De fem domänerna i Cynefin
• Konkret (Clear): Rutinmässiga operationer med förutsägbara utfall. Fokus ligger på effektivitet och standardiserade processer.
• Komplicerad (Complicated): Scenarier som kräver expertanalys och strukturerad problemlösning. Här prioriteras expertis och etablerade metoder.
• Komplext (Complex): Adaptiva utmaningar där utfall växer fram över tid. Viktigt att experimentera, lära och arbeta iterativt.
• Kaotisk (Chaotic): Krisartade situationer som kräver omedelbar handling för att stabilisera och återställa ordning innan planering kan ske.
• Kluven (Confused): Oklara situationer där förståelse och kategorisering behövs för att kunna identifiera rätt respons.
Liminala utrymmen – Övergångszoner för lärande och innovation
Liminala utrymmen uppstår vid gränserna mellan dessa domäner, exempelvis när man går från Komplext till Tydligt eller från Kaotiskt till Komplext. Dessa övergångszoner är möjligheter till lärande, kreativitet och innovation, men de kan också medföra osäkerhet och tvetydighet.
Organisationer som identifierar och navigerar liminala utrymmen effektivt kan bättre anpassa sig till förändringar, bygga motståndskraft och utnyttja transformationens potential.
Tillämpning av Cynefin för hållbar framgång
Genom att använda Cynefin-ramverket och dess liminala principer kan ledare anpassa sina strategier efter situationens unika krav. Det hjälper organisationer att fatta mer träffsäkra beslut, hantera osäkerhet och driva hållbar framgång i en ständigt föränderlig värld.
-
Systemtänkande är ett helhetsperspektiv för att förstå och hantera de sammanlänkade elementen inom en organisation eller ett större system. Istället för att analysera enskilda delar isolerat fokuserar systemtänkande på relationer, återkopplingsloopar och dynamik som påverkar resultat över tid.
Organisationer fungerar som komplexa system, där förändringar i en del kan sprida sig och skapa oväntade konsekvenser i andra delar. Genom att anta ett systemtänkande perspektiv kan ledare identifiera mönster, förutse potentiella effekter och utforma mer effektiva och hållbara lösningar.
Grundprinciper i systemtänkande
• Sammanlänkning (Interconnectedness): Förstå hur olika delar av systemet påverkar varandra.
• Återkopplingsloopar (Feedback Loops): Identifiera hur förstärkande eller balanserande återkoppling styr systemets beteende.
• Orsakssamband över tid (Causality Over Time): Fokusera på grundorsaker och långsiktiga effekter, snarare än att enbart behandla symtom.
• Framväxt (Emergence): Observera hur kollektiva beteenden uppstår genom individers handlingar och interaktioner.
Systemtänkande i organisationer
För organisationer bidrar systemtänkande till ökad samverkan, innovation och anpassningsförmåga. Det hjälper till att bryta ner silos, synkronisera strategier med systemmål och hantera utmaningar vid deras kärna. Genom att se problem genom en systemlins kan organisationer förbättra beslutsfattande, hantera komplexitet och skapa långsiktig framgång.
Praktiska tillämpningar av systemtänkande
• Öppna dialoger – Uppmuntra en kultur där olika perspektiv får utrymme.
• Konstruktiv återkoppling – Normalisera feedback som en del av kontinuerlig förbättring.
• Lärande av misstag – Se misslyckanden som en källa till insikt och utveckling.
Genom att odla en kultur av psykologisk trygghet, där misstag ses som en del av lärandeprocessen, kan team experimentera, innovera och anpassa sig mer effektivt. Detta skapar en arbetsmiljö som både stödjer samarbete och driver hög prestanda.
-
Improvement Kata är en strukturerad, vetenskaplig metod för kontinuerlig förbättring, baserad på hypotesdriven experimentering och iterativt lärande. Den hjälper individer, team och organisationer att navigera det okända genom att systematiskt utvidga sin kunskapströskel – den punkt där befintlig expertis inte längre räcker och nytt lärande behövs.
Den stegvisa förbättringsprocessen
I sin kärna följer Improvement Kata en steg-för-steg-rutin:
1. Definiera en långsiktig vision – Skapa en tydlig riktning att sträva mot.
2. Bedöma nuläget – Förstå var organisationen står idag.
3. Sätta ett måltillstånd – Definiera en realistisk och mätbar förbättring att uppnå.
4. Genomföra små, strukturerade experiment – Övervinna hinder genom iterativa tester och anpassningar.
Denna metod efterliknar den vetenskapliga processen, där varje experiment genererar nya insikter som vägleder nästa steg framåt.
Mer än en problemlösningsteknik
Improvement Kata handlar inte bara om att lösa problem – den bygger en kultur av anpassningsförmåga, lärande och kontinuerlig utveckling. Genom att integrera Improvement Kata i det dagliga arbetet och i ledarskapspraktiken, utvecklar organisationer förmågan att hantera komplexa utmaningar, driva innovation och förbli responsiva inför förändring.
Coaching är en nyckelkomponent i Improvement Kata, vilket säkerställer att förbättringsarbetet inte bara blir individuella framgångar, utan hållbara vanor på både team- och ledarskapsnivå.
-
VUCA, som står för Volatilt, Osäkert, Komplext och Tvetydigt, är ett ramverk som används för att beskriva och hantera utmaningarna i dagens snabbrörliga och oförutsägbara affärsmiljö. Det betonar den dynamiska verklighet organisationer verkar inom och lyfter fram behovet av anpassningsförmåga, motståndskraft och strategisk framsynthet.
• Volatilt (Volatile): Situationer som präglas av snabba och oförutsägbara förändringar, vilket ofta kräver snabba beslut och flexibilitet.
• Osäkert (Uncertain): Scenarier där framtiden är svår att förutse, vilket gör det utmanande att fatta långsiktiga beslut med säkerhet.
• Komplext (Complex): Utmaningar med många sammanlänkade faktorer, vilket gör det svårt att identifiera enkla lösningar eller förstå alla påverkande variabler.
• Tvetydigt (Ambiguous): Situationer där orsak-och-effekt-relationer är oklara, vilket innebär att beslutsfattande måste bygga på experiment och kontinuerligt lärande.
VUCA som verktyg för strategi och anpassning
VUCA-ramverket hjälper organisationer att förstå vilken typ av utmaningar de står inför och ger vägledning för att utveckla strategier för agilitet, innovation och motståndskraft.
Genom att identifiera och omfamna VUCA-miljöernas egenskaper kan organisationer skapa en kultur av anpassningsförmåga, där team ges förutsättningar att agera effektivt och utnyttja möjligheter även i tider av osäkerhet.
-
Both&More-tänkande utmanar föreställningen att framgång kräver att man väljer en väg på bekostnad av en annan. Istället visar det hur struktur kan samexistera med flexibilitet, hur kortsiktiga vinster kan ligga i linje med en långsiktig vision och hur logik kan kompletteras med kreativitet för att navigera utmaningar. Detta synsätt väjer inte för spänningar – det ser dem som möjligheter för innovation och tillväxt.
Styrt av principer som datadrivet men människocentrerat ledarskap och balansen mellan individuell briljans och teamets synergi, skapar Both&More-tänkande en miljö där varje individ och varje idé bidrar till en större helhet. Det handlar om att leda med både självförtroende och ödmjukhet, att fokusera på omedelbara resultat samtidigt som man förblir nyfiken och öppen för framtida möjligheter. Genom att kombinera effektivitet och innovation kan organisationer både optimera sina nuvarande system och skapa utrymme för genombrott som driver dem framåt.
Det som särskiljer Both&More-tänkande är dess förmåga att inspirera ledare och team att se bortom kompromisser och omfamna ”och” där andra ser ”eller”. Genom att odla anpassningsförmåga, framväxt och kontinuerlig utveckling, hjälper detta mindset organisationer att bevara det som fungerar samtidigt som de vågar utforska det som kommer härnäst.
-
Organisationsdrivkrafter och krav är ett begrepp från ramverket Sociocracy 3.0 (S3) som hjälper organisationer att fatta ändamålsenliga och kontextmedvetna beslut. Det erbjuder en strukturerad metod för att identifiera, formulera och hantera de verkliga behov och utmaningar som organisationen står inför.
Vad är en drivkraft i S3?
I S3 är en drivkraft en situation som kräver en respons – en kombination av en aktuell verklighet och dess påverkan på organisationen. Att identifiera drivkrafter hjälper team att fokusera på det som verkligen är viktigt, istället för att agera utifrån antaganden eller stelbenta planer. Drivkrafter är inte statiska – de förändras i takt med att organisationen och dess omgivning utvecklas.
Från drivkrafter till organisationskrav
Organisationskrav härleds från drivkrafter och definierar vad som krävs för att effektivt hantera en given situation. Dessa krav styr beslutsfattande och säkerställer att strategier, strukturer och processer anpassas efter organisationens faktiska behov, snarare än godtyckliga mål.
Fördelar med detta tillvägagångssätt
Denna metod möjliggör kontinuerlig anpassning, främjar samarbetsbaserat beslutsfattande och säkerställer att förbättringar drivs av verkliga utmaningar och möjligheter, snarare än top-down-direktiv.
I praktiken är definiering av organisationsdrivkrafter och krav en kraftfull metod för att stödja styrning, förändringsledning och strategisk samstämmighet, vilket bidrar till att skapa responsiva och motståndskraftiga organisationer.
-
Psykologisk trygghet är grunden för tillit, lärande och innovation i varje team och organisation. På Both And More är det en central princip i hur vi arbetar med våra kunder och deras behov. Inspirerat av Amy Edmondsons forskning säkerställer psykologisk trygghet att människor känner sig trygga att ta risker, uttrycka oro och dela idéer utan rädsla för negativa konsekvenser.
Att bygga och upprätthålla psykologisk trygghet handlar inte bara om att skapa en “trygg zon”, utan om att förstärka beteenden som möjliggör lärande, experimenterande och kontinuerlig förbättring. Det innebär att:
• Normalisera konstruktiv återkoppling – Feedback ses som en del av lärandet, inte kritik.
• Omfamna misstag som lärandemöjligheter – Misslyckanden blir språngbrädor mot utveckling istället för bakslag.
• Främja öppen dialog – Alla röster räknas, och människor vågar utmana idéer och föreslå förbättringar.
När misstag ses som en naturlig del av utvecklingen kan team navigera osäkerhet med trygghet och driva meningsfull förändring.
Genom att integrera dessa principer i det dagliga arbetet kan organisationer frigöra högre prestation, ökad innovation och större anpassningsförmåga. Team blir mer samarbetsinriktade, mer flexibla och bättre rustade att hantera komplexa utmaningar – vilket skapar en arbetsmiljö där både människor och verksamhet blomstrar.
Där vi har gjort skillnad
